måndag 3 december 2012

Mina ben får gilla läget vare sig dom vill eller ej:)

Hej och god förmiddag!
Jag har varit vaken ganska länge men har nu lagt mig i sängen en stund för att få upp benen,  så dom får vila sig lite.
Det har blivit lite mycket i och ur bilen några dagar och det är inte det lättaste då benen inte tänker hjälpa till alls hur mycket jag än tänker.
Att mina ben ska göra som jag vill tycker man ju ska vara självklart och lite snälla borde dom ju kunna vara, men inte då! :)
Det har varit en kamp varenda gång jag ska in i bilen faktiskt och jag känner mig helt slut efteråt haha :)

Jag får lov att ta den kampen för jag vill ju kunna ta mig någonstans även om det krånglar.
Igår tex var det först innebandymatch i Hedemora och efter det stannade vi vid lappens och käkade lite innan vi åkte hem.
På kvällen var det match i ishallen här hemma och då skulle Simon spela så vi for dit och då blev det ju förstås mycket krångel och massor av skratt innan jag till slut kom in i bilen efter matchen.
Ur bilen går riktigt bra och jag behöver inte anstränga mig så mycket mer än att försöka kunna stå lite, men i, pust och stön blir det verkligen,  ja alla skulle få ett gott skratt faktiskt så kanske borde jag spela in det så alla får se :)
Förut tänkte jag och var lite rädd för att folk skulle tro att jag överdrev eller så då jag inte fungerade som jag brukade. Eftersom jag ju ser ut som vanligt för övrigt så kan ju en del kanske tro att man ljuger om att man inte kan gå.
Gert om någon vet att jag inte luras :) han får slita som en tok för att försöka få hjälpa mina ben att vika sig så dom kommer in i bilen.
Lite orolig över hur det ska bli sen då jag ska köra och in i bilen från det andra hållet, men jag får ta det lugnt och absolut inte skynda mig för då kan ju hända det dröjer en halvtimme innan jag tar mig in :)

Så himla mysko ben jag har verkligen, en mysko och konstig sjukdom det här är egentligen.
Att inte kunna bestämma över sin kropp som man kunde förut och förut så fungerade den ju bara automatiskt.
Men man får gilla läget förstås och jag känner mig glad över att jag kan skratta på riktigt över mina dumma ben,  eller min dumma ryggmärg rättare sagt som gör så att benen inte vill vara med mig längre.

Det känns lite som om dom vill skiljas från mig och min kropp:) men tji fick dom, jag ska minsann kämpa på och se till att dom får vara med vare sig dom vill eller inte!

Idag på eftermiddagen ska vi till vårat hus vi köpt för att träffa kommunen och tanten som bor där och min arbetsterapeut.
Känns lite spännande och lite orolig känner jag  mig förstås för att om min arbetsterapeut beter sig dumt kommer jag inte att kunna vara tyst, jag är lite rädd för att jag kan bli riktigt arg och när jag blir det så gråter jag ju bara.
Typiskt att man ska vara tvungen att ha fått just den sidan, jag vill kunna vara arg då jag är arg och ledsen då jag är ledsen och slippa gråta när jag blir arg.
Många tjejer är så har jag förstått och jag vet då inte varför det ska behöva vara så.
Jag har under helgen bestämt mig för att strida på riktigt om att få en till rullstol.
Jag har fått stöd här på min blogg och jag har pratat med Roger som jobbar på Hedemora bilanpassning som också sitter i rullstol och tycker lika som mig.
Han har fler rullstolar han men han bor ju inte här så det beror nog på det också.
Jag har hur som helst rätt i att få en till och slippa ha lortigt här inne hela tiden.
Det är ju inte meningen att jag som nu ska rulla in på en handduk och sen stå där tills hjulen torkat för att jag ska slippa få så himla blött och lortigt överallt.
Det är inte meningen att jag ska behöva ha städhjälp hemma bara för att jag inte får en till rullstol.
Men om jag måste ha städhjälp drabbar det ju inte landstinget så det är säkert upp till mig och en prioriteringsfråga det med?
Jag ska fråga hur hon gör hemma hos sig, om dom går in med stövlarna hela tiden?
Det är faktiskt precis samma sak eftersom hjulen är mina ben och skor!

Det ska bli en rolig och viktig dag idag och jag ska få börja fundera hur köket kommer att se ut och fungera i vårat nya hus.
Jag längtar så det är inte klokt, och jag längtar till det badrummet i huset som är så stort och utan kanter så att jag bara lätt kan rulla in hur som helst.
Det är inte fint där inuti alls men det är ett fungerande bättre badrum där än här så jag kommer ändå vara supernöjd.
Man får fixa till det så det blir finare en annan gång, viktigast nu är ju att det ska bli lättare för mig och det kommer det verkligen att bli!

Vi satte upp ljusstakar i fönstren i lördags eftermiddag inför advent i går och det var så mysigt att få tända på dom och särskilt då det ju är snö ute och kallt.
Nu vill jag helst inte ha det så här kallt som det är nu men jag har efter jag blivit sjuk inte så mycket känsel på något sätt så jag fryser inte ens.
Visserligen klär jag mig ordentligt men det enda jag fryser om är händerna eftersom dom ju håller i ringen på rullstolen som ju blir full av snö och så fötterna men dom fryser konstant så det är ingen skillnad ute eller inne.

Imorgon ska vi åka till Fagersta på lite teater igen, men den här gången kan jag bara vara kvar på nedervåningen och vänta på att alla som är med på teatern kommer ner och fikar med mig :)
Det finns ingen hiss där så jag kan tyvärr inte ta mig upp för att titta:(
För ett år sedan kunde jag ju gå och då var det inga problem att ta mig uppför den långa smala trappan, men nu går det inte ens att försöka vet jag.
Dom ska spela Grease och Ingemar som vi känner mest ska vara John Travolta och han har lovat att det kommer bli roligt och att vi kommer att skratta mycket.
Jag hoppas iallfall att det hörs ner så jag kan få höra vad duktiga dom är.
De är handikappade av alla de slag som ska spela upp Grease för oss och sist vi var där så spelade dom Beck!
Superhärligt och dom bjuder så på sig själva och jag verkligen älskar att få vara där!

Jag ska snart ta mig in i duschen för att göra mig i ordning inför turen till Ludvika.
Gert och Anders på kommunen måste bära upp mig och rullstolen till dörren idag eftersom dom tagit bort rampen, men jag hoppas det kommer att gå bra. Annars kan jag ju inte komma in :(
Anders på kommunen har iallfall lovat att ordna så dom fixar en hiss där utanför på något sätt, vi ska kolla upp det idag vad som behövs så jag framöver vet jag att jag kommer kunna ta mig in och ut lätt :)

Ha en jättebra dag alla så skriver jag imorgon igen.
Kram kram

2 kommentarer:

  1. Jag är precis lika med dig att jag gråter när jag blir arg och jag trodde jag var ganska ensam om det. Inte heller kan jag stoppa tårarna utan de bara kommer. Nu när jag läser det du skriver, tänker jag att antagligen blir vi ledsna, eftersom att dessa personer inte fattar hur dumt de beter sig. Kram Ramona

    SvaraRadera
  2. Ja precis så är det ju Ramona, jag har förstått att det mest är tjejer som blir ledsna när dom blir arga så det är nog inte så konstigt, men väldigt onödigt tycker jag :)
    Om jag är arg så vill jag ju kunna få vara arg liksom, ja du fattar ju :)
    Jag vill bli visad respekt och vill inte att människor ska tro att jag är en svag person bara för att jag gråter. Undrar varför det ska tydas son en svaghet då man gråter egentligen? Konstigt haha :) Kram kram till dig

    SvaraRadera