En härligt händelserik helg :)

Hej på er alla!
Ja sist jag skrev häromdagen så blev det verkligen ett riktigt "bjuda på mig själv" inlägg haha :)
Jag har fått lite respons på det och det är jätteroligt.
Jag är ju liksom jag och känner att jag skriver om det jag känner för just då jag sitter och skriver och om jag går över gränser ibland om det nu finns några såna egentligen, så är det isåfall mina egna gränser jag går över.
Vissa saker som jag egentligen vill skriva och berätta om låter jag medvetet bli då jag känner att det är mitt liksom, men saker som ju alla faktiskt gör som att gå på toaletten ja det blev som det blev haha:)
Den här helgen har varit så härlig och igår var vädret verkligen på topp.
Det var så himla skönt att sitta ute i solen och njuta.

Idag är det lite dimmigt nu på morgonen men det kanske lättar snart och vem vet solen kanske kikar fram. Vi bor ju nära sjön så det känns som det är anledningen till all dimma, det är väldigt ofta dimmigt här iallfall på förmiddagarna nu på hösten, så jag tror det beror på att vattnet är så nära.

Igår då jag satt ute och solade så kom en tant förbi, hon stannade och pratade lite, men jag kunde inte förstå allt hon sa då det mest var svammel liksom.
En jättegullig tant och hon gick iväg efter en stund. Gert satt på kaffe och vi skulle fika lite på altan i det fina vädret hade vi tänkt men då kom tanten tillbaka och jag kände att hon nog inte hittade hem riktigt. Hon ville inte hem för hon fick göra allt allt och så svor hon, lät inge vidare så jag bestämde mig för att försöka hjälpa henne.
Vi gick mot huset hon sa att hon bodde i och som senare visade sig vara hennes hus också, men hon vägrade att gå förbi där, nej hon skulle då aldrig gå dit igen.
Jag föreslog att hon skulle följa med mig hem och fika och det ville hon gärna.
Jag tror faktiskt hon snurrat runt flera timmar så hon behövde lite kaffe och ett wienerbröd som vi hade i frysen som tur var haha.
Vi hade det mysigt ute på altanen och jag försökte prata om lite allt möjligt, men jag förstod ju att hon inte var med riktigt. Jag är inte den som kan säga vad någon har för fel, men lite eller mellan varven var hon nog ganska senil, eller väldigt förvirrad tror jag.
Hon var glad och tyckte väldigt mycket om mig direkt och vi kunde skämta lite och så.
Hon kom inte ihåg vad hon hette i efternamn men hon visste hennes förnamn iallafall.
Jag var lite kluven och samtidigt orolig för jag ville ju inte att hon skulle irra bort sig då hon bara gick runt omkring lite hur som helst så jag tänkte att jag kanske fick lov att ringa Maria om jag inte hittade en utväg, då jag ju inte var säker på att hon bodde där hon sa och pekade.
Jag var lite orolig för att hon bodde på något hem någonstans och virrat bort sig och att hon inte skulle hitta dit igen förstås.
Nu visade det sig efter att vi fikat och jag fick med henne till det huset hon pekat på att det ju var där hon bodde och jag följde med henne ända fram till dörren så jag såg att hon gick in haha, när jag sa till henne att jag ville följa ända fram sa hon "dodododo" och förstod att jag var orolig och ville väl.

Vi kunde skämta och förstod varandra så bra på något vis utan att vi kände varann alls, och vi hade ju aldrig träffats förut.
Knepigt att man får den conectionen direkt liksom!? Jag vet inte hur det stavas men ni förstår nog ändå tror jag.

Jag fick en kram, en varm riktig kram då hon skulle gå in, och hon sa att hon var så glad för att hon hittat på mig och jag förstod henne fast hon pratade lite konstigt och sluddrigt och osammanhängande.

En jättegullig tant som gjorde min dag lite annorlunda kan man säga, och som samtidigt gjorde mig starkare, så att jag känner att jag faktiskt kan hjälpa till fast jag sitter i rullstol.
Det är ju liksom därför jag finns känns det som, det är min syssla här på jorden, att få hjälpa!
Jag verkligen känner att det är det jag vill göra, så jag hoppas verkligen att jag blir lite bättre i min sjukdom, iallfall en aningens bättre i armarna skulle jag vilja bli.
Jag känner att jag behövs och jag vill verkligen få finnas för andra och kanske bara genom att faktiskt hjälpa någon!

Det brukar vara farbröder och jag i vanliga fall haha, men igår blev det den gulliga tanten och jag hoppas och önskar att hon har det bra.
Kan hända att hon kommer hit någon mer dag framöver kanske, och då känns det isåfall skönare då jag vet vart hon hör hemma.

Igår eftermiddag bakade Melina och Oscar lussebullar alldeles själva :)
Lite tidigt egentligen, men vad gör väl det? Super härligt,  och goda vart dom må ni tro!
Jag hjälpte dom bara att tala om i vilken ordning man gjorde degen och hur mycket av allt och så, men sen fixade dom allt själva.

Vi som bakar gillar inte russin i bullarna, så vi hoppar över dom :)

Jag älskar lussebullar och skulle kunna äta såna till frukost varje dag och idag gjorde jag det:)
Oscar och Melina ville ha en föräldrarfri kväll igår,  så dom liksom körde ut oss haha:)
Precis vad vi behövde faktiskt så det var kanonbra att dom körde ut oss hemifrån!
Vi for iväg vid sextiden mot stan och det tar ju nästan en timme dit,  och vi käkade på restaurang och efter det gick vi på bio innan vi for hemåt.
När vi kom till restaurangen där vi inte beställt bord så var det fullt, men Uffe och Anette som vi känner var där och vi fick sitta vid dom.

En mysig kväll blev det :)

Dom hade ätit klart och väntade på efterrätten bara,  så vi fick göra dom sällskap vilket ju var supersnällt verkligen.
Om vi inte fått göra det så vet jag då inte , då hade vi fått äta på Subway,  haha och hur romantiskt hade väl det varit.
Nu åt ju jag där med Maria häromdagen och det var jättemysigt då, men inte lika som på restaurangen med Gert då förstås, eller på ett annat sätt kan man ju säga haha:)

Jag drack ett glas vin och åt jättegod mat och det var en mysig stund men lite rörigt då det var fullt med folk överallt.

Jag är förstås glad för deras skull dom som har restaurangen, att det går bra och går runt, roligt att dom får in lite pengar så dom kan fortsätta ha restaurangen, skönt och roligt att något verkar fungera liksom!

Som vanligt så kom jag förstås inte in med benen under bordet med min rullstol, men snart är det den 28 då jag ska till Borlänge hjälpmedelcentral,  och då blir jag inte nådig haha:)
Nej då jag ska inte vara dum alls, men jäkligt bestämd ska jag vara det är en sak som är säker.
Jag är så glad att jag träffat dom två som har samma rullstolar som mig och som sitter mycket lägre än jag, skönt att kunna ha bildbevis.

Efter att vi ätit klart så var det bio på vårat schema, 2 guns hette den.
Det fanns ju bara en film att välja på så vi fick ju förstås ta den,  för att inte komma hem för tidigt.
Det var inte många fler än vi som ville gå på film just igår kväll, men några till blev det:)

Vi hade gott om plats :)

Filmen var enligt mig sådär, inte alls min smak, men Gert tyckte den var bra så den var nog det då. Mysigt iallfall att gå på bio, men klockan blev ganska mycket och jag blev trött så jag fick lov att käka varma chips hela slutet av filmen för att hålla mig vaken.
Vi åkte hem efter filmen och då var det lite ruggigt ute, men jag hade mycket kläder på mig så jag behövde inte frysa, som vanligt faktiskt att jag klär på mig mycket.

Mina lysen på rullstolen till vänster i mörkret :)

När vi kom hem hade Melina och Oscar gjort så fint åt dom och det var plockat och fint här hemma och bullarna låg under en handduk.

Slutresultatet, mums!!

Oscar packade ihop alla i plastpåsar och "tjoppade" ner dom i frysen, en blev kvar som dom tagit fram till sig som dom inte orkade äta upp och då undrade han vart han skulle göra av den, om han skulle slänga den! NEJ :) sa jag som älskar lussebullar den vill jag ha imorgon bitti, så han la den i en påse och sen in i kylen. Jag har ätit upp den nu medan jag skriver och den var såå god så.

När vi for mot stan jag och Gert tog vi varsin alldeles nybakad bulle som färdkost, det var våran förrätt haha, så himla gott.

Häromdagen bestämde jag och Gert oss för att sluta med godis och fika bröd då vi ju äter alldeles för mycket sånt onyttigt,  och jag märker på mig själv jag som sitter still också att kilona ökar.
Inte bra alls,  så nu från och med imorgon är det slutätet av fikabröd och bakelser :(

Jag är en person som inte kan bara minska med fikat utan endera äter jag eller så gör jag det inte, och i det här fallet ska jag inte göra det mer.
Nu vill jag ju helst äta en lussebulle minst om dagen om jag fick som jag ville, men det är ju ohållbart i längden,  och jag som inte kan träna eller röra mig och inte ens gå jag måste tänka lite framåt.
Jag kommer bli tjock annars och det blir inte bra alls det.
Nej jag ska inte ge mig nu utan helt enkelt sluta på riktigt nu.
Jag vet att jag kan och efter ett par tre dagar så går det lätt, jag har ju liksom gjort det här förut så det är bara att kämpa på.

I fredags hjälpte Oscar Melina med håret igen, inte alls roligt tycker han, men han är så snäll så han gör det iallafall, snäll är han verkligen Oscar och vi tycker så mycket om honom.

Hans mamma och pappa och lillebror ska få lite lussebullar idag då Oscar åker hem sen,  så dom får smaka vilka goda dom gjort.
Han får vara både frisör och bagare med Melina haha:)

Nu till något helt annat! Våran blivande bil!!

Jag fick just ett mail från Richard i Hedemora som gav mig den här bilen som förslag till att bli min nya bil, och som ni ju förstår så nappade jag direkt på den!
Den kommer att bli perfekt och till och med färgen passar mig ju perfekt! Och inte bara mig, den passar ju med huset också :)
Det kommer bli superbra och om jag får en lägre rullstol så kommer jag att kunna ta mig i och ur galant! En rolig söndag verkligen för mig då jag får ett sånt bra bilförslag:)

Nu medan jag skrivit på här så har solen kommit fram och då blir det en utedag igen, jag älskar verkligen att få vara ute i solen.
Jag njuter varenda sekund och livet känns så härligt då!
Nu är ju livet härligt hela tiden egentligen, men extra härligt då solen skiner.

Igår kväll då jag och Gert for hem i mörkret var det också superhärligt tyckte jag, Gert frös lite han, men han hade klätt sig för dåligt.
Jag hade egentligen för tunna byxor jag som sitter still, men efter som jag inte har någon känsel så kände jag inte att det vart kallt åt benen, men jag får tänka på det så jag inte glömmer bort det då det blir kallare ute, för då kan jag ju förfrysa mig.
Jag har köpt en täck kjol som jag ska kunna dra utanpå och den kommer att vara guld är jag säker på. Lätt att dra av och på och så kan jag ha täckisar under om det är jättekallt.
Det gäller att man klär sig mer praktiskt än snyggt nu,  så alla som möter mig framöver får tänka på det, haha ifall ni tycker jag ser rolig ut!

Kram kram till alla och ha en härlig dag i solen som jag hoppas lyser på er alla!!