Jag är så tacksam!

Hej hej!

Ja nu är det fredag kväll och jag är ensam hemma.
Ja jag har ju lilla Filip förstås men han är ju inne i Melinas rum han.
Jag gillar att vara själv lite så det går absolut ingen nöd på mig.

Melina är på tjejkväll och Gert på hockeymatch, men jag klarar mig bra.
Ja jag kan ju skriva lite då när jag är ensam och orden bara kommer av sig själv. Jag älskar det!

Maria har varit här hela dagen, och hon ska komma tillbaka och lägga mig i sängen om någon timme.
Det låter som det blåser full orkan ute så det känns sådär att hon ska behöva gå hit igen, men det är ju inte bra att jag sitter still så länge i fåtöljen, så jag behöver flyttas.
Tokigt och inte bra alls, men så är det.

Tur är att jag har världens bästa assistenter här om dagarna, och kvällarna ibland.

Melina värmde mat till mig innan hon skulle iväg, hon är så snäll så :)

Då Gert inte är hemma så får vi ju lösa skjutsningar på annat sätt och hon fick åka med min Rebecca som skulle till sitt andra jobb, Melina skulle till sina vänner, där det skulle bli filmkväll ikväll.

Melina med Emmelie och Bianca :)

Ja tänk vilken tur jag har både Maria och Rebecca som kan hjälpa mig och oss då det behövs.

När Gert är borta så blir det ju lite krångligt liksom, det mesta i skjutsning på kvällar och helger hänger ju på honom.
Men nästan varje morgon har Melina det lyxigt som kan åka med Rebecca till skolan, en omväg för Rebecca blir det varje morgon, så supersnällt verkligen.

Ja dom betyder så mycket och jag är så glad och lycklig över dom!

Ja jag har haft en fin bra dag och fått besök av Anders från kommunen utan att jag visste att han skulle dyka upp.
Ja han ringde på förmiddagen då jag var i duschen haha ja som alltid.
Han vet att jag inte kan svara på förmiddagen om jag inte väntar samtal förstås, men ändå så ringer han just då haha.
Nu kom han förbi istället och det var ju kanon.

Vi bestämde att "hiss Anders" ska komma med "kommun Anders" nästa vecka en dag för att bestämma vilken hiss jag kan få.
Underbart härligt ska det bli och jag längtar.
Tänk att få kunna åka ner i källaren utan att någon bär mig?.
Ja helt fantastiskt underbart kommer det att bli.
Frihet med stora bokstäver!!

Ja just att jag skriver kommun Anders och så, beror på att då vi flyttade hit så fann det en köks Anders, och dom Anders jag skrivit nu här ovan, så jag var tvungen att döpa om dom lite för att inte röra ihop alla.
Ja många Anders är det, men superbra är dom alla!

Jag har haft sån tur i livet och jag har fått så mycket hjälp av kommunen med vårat hus.
Badrum och kök och hiss utanför och nu snart en hiss ner i källaren.
Ja glad och tacksam är jag kan jag lova.
Nu är det ju inget jag egentligen velat ha, för hur snyggt är det med en hiss tex?
Ja jag vill ju att det ska vara så fint det går, och det är inte alla hjälpmedel, men vad ska man göra? Låta bli att bli sjuk förstås, men man väljer ju inte det synd nog för då hade jag varit frisk som en nötlärka :)!
Ja så har jag faktiskt tänkt, i början då jag började bli sjuk.
Men nu struntar jag mer eller mindre i det och tänker på mig och funktionen istället.
Sunt om man frågar mig, glad att jag tänkt om, men vad har jag haft att välja på egentligen?

Att vara bitter och arg över att jag blivit sjuk?
Nej det hade inte varit bra i längden är jag säker på, så jag valde rätt tycker jag.
Att vara lycklig och leva så gott som det går.
Nu är det ju absolut inte alla som kan välja den vägen jag valde, nej det finns många många som valt att fortsätta vara arga och bittra, men jag hoppas verkligen dom vaknar till så småningom.
Så att dom kan leva sitt liv tills dom dör och inte förstöra många år.
Ja för mig är det verkligen att förstöra.

Jag vill ju kunna få vara så frisk som det går och med alla hjälp grejer jag får så blir det ju enklare att leva så normalt jag kan.

Sist jag skrev så glömde jag berätta om då jag skulle svara i telefonen då jag var ute och for med rullstolen.
Jag fick ta av vanten för att svara och vad händer?
Jo den blåser iväg, ner på backen! Typiskt och jag når ju inte ner dit.
Nej inte hur gärna jag än velat.

Om det varit en vanlig fingervante eller så, så hade jag låtit den ligga kvar, för jag hade inte lång väg kvar.
Jag ringde Gert men han var på väga att hämta Melina i Gräsberg så han var långt borta.
Nej jag tänkte att jag åker runt lite så får jag se om någon är ute i husen runtomkring där jag tappat min vante och till slut så.
Jag träffade på en man vid ett hus som var så snäll att följa mig och ta upp den åt mig.

Ja det var en skinnvante som jag gillar så jag ville ju ha den med mig hem förstås.

Ja jag är inte rädd för att fråga om hjälp alls, men jag kan lova att det är då man känner att man är annorlunda, att man är sjuk.

Ja jag önskar ju så mycket att jag skulle kunna själv, men det går ju inte.
Mannen jag träffade hjälpte mig och jag tackade så mycket förstås.

Ja jag är tacksam över mycket och över många människor som hjälper mig och som är snälla. Framför allt är det det jag är tacksam över, snälla människor i mitt liv.

Ja fast jag inte känner alla som är snälla så tycker jag om dom och jag menar då dom också, att dom finns i mitt liv.
Alla snälla fina människor tycker jag om och jag önskar att alla människor kunde vara snälla och fina människor.
Jag tycker verkligen inte om dom dumma, dom snikna, lögnare och ja listan kan bli ganska lång kanske.
Nej jag lägger inte ner mer energi på att tänka på dom jag inte tycker om utan fokuserar mer på dom braiga människorna istället.

Jag är med i en grupp på facebook för oss med Ms.
Jag skulle svara på ett inlägg där en tjej var lite ledsen över att få sjukersättning på heltid kanske då hon inte orkade jobba, hon ville veta om det var fler som inte var så gamla som hade sjukersättning. Jag började med. - Jag är 44 år... ja herregud jag fick faktiskt lov att tänka och räkna efter innan jag svarade klart.
Jag är 44 år, gud så åren bara svischar iväg, jag behöver verkligen fler både timmar, dagar och månader för att hinna med.
Jag hinner faktiskt inte med känner jag, men jag vill så mycket så jag tror att det kommer och kan blir riktigt bra till slut. Iallafall att hinna med lite.
Vet bara inte riktigt än hur jag ska få till det så jag hinner, måste nog börja planera lite haha :)

Jag sitter just nu och dricker lite kaffe och skriver för fullt medan fångarna på fortet är på på tv:n, ja det är verkligen inget favorit program, men jag låter det vara på lite i bakgrunden bara.

Det jag tycker om att se på på tv:n så är det "de okända" på måndagar.
Ja och så skidor förstås på tv.
Det är absolut det roligaste jag vet att titta på, det är liksom livet för mig.

Livet är många saker förstås och det allra viktigaste i mitt liv är ju mina älskade barn.
Mina närmaste och ja vårat hus, våra kaniner, Marielles hundar och så mycket mer.
Det går inte riktigt att göra en lista på vad alla betyder, men barnen är iallafall det absolut viktigaste, inget annat kan slå den kärleken.

Jag har så mycket kärlek, så jag är glad att jag har så många fina människor i mitt liv som jag kan tycka om. Livet är fantastiskt.

Jag måste skriva några rader om ett missöde som skedde den här månaden.
Vi upptäckte det idag!
Ja jag har glömt en telefonräkning!
Ja hur gick det till kan man fråga, men jag var så säker på att jag betalat den så jag blev helt förvånad imorse då Melina väckte mig om det.

Jag fyllde förstås i den direkt på min Internet bank och skickade ett sms om att öppna telefonerna, ja det handla om Melina och Oscars telefoner. Gissa om jag är populär nu!
Nej inte alls kan jag lova, och då jag stod i telefonkö på eftermiddagen och han som svarade skulle koppla mig till reskontra avdelningen så var det för sent.
Dom hade stängt och välkommen på måndag igen typ! Typiskt!

Ja ni kanske kan förstå hur den helgen kommer att bli för dom, inte rolig alls!

Nej fy då, men det var ju absolut inte min mening och jag kan inte göra något mer än att känna mig rätt dålig. Klantarsel typ haha :)!
Men men snart är det ju måndag och på morgonen ska jag ringa direkt och hoppas dom kan lösa problemet och alla blir nöjda och glada.
När dom är hemma har dom ju wifi iallafall men dom kan inte ringa varandra, så dom får helt enkelt vara hemma då hela helgen, så det inte blir problem.
Tänkte skriva att det ju kan hända den bästa! Men det är klart det inte kan haha :)
Ja ordning ska det verkligen bli nu och jag får trycka in varje räkning direkt jag får dom tror jag faktiskt så jag inte glömmer eller tappar bort.

Nu dröjer det nog några dagar innan jag skriver igen, jag ska försöka att läsa lite på kvällarna istället om jag kan.
Vet faktiskt inte hur det ska gå då jag reda nu känner vad jag vill skriva om nästa gång haha.
Ja det är liksom ett behov jag har, viktigt för mig verkligen verkar det och känns det som. jag mår bra av att skriva och jag hoppas förstås att det är läsligt det jag skriver.
Om inte och om man undrar eller tycker något får man förstås gärna kommentera och berätta för mig så jag kan bli bättre kanske.

Ligger nu i sängen och ska bara skriva klart och rätta, Maria har varit hit och hjälpt mig alldeles nyss.
Hon inte bara hjälpte mig att borsta tänder och lägga mig, nej hon hade köpt godis också :)

Hon tänkte att jag nog skulle bli sugen då jag låg och skrev, och visst känner hon mig rätt bra.
Hon hjälpte mig mot mitt godis sug haha :)
Ja jag har redan ätit flera stycken och tror minsann jag hinner äta upp den innan jag somnar.
Tack snälla du Maria <3

Kram kram