Min kropp har kidnappat mig!

Hej och god kväll!!

Ja just nu då jag börjar skriva är det ju kväll iallafall, men säkert hinner det bli natt innan jag är färdig haha :) Ja det brukar faktiskt bli så för det mesta.

Lite främmande fick jag här i sängen då jag ligger här och skriver. Han är bara för härlig!!

Jag har haft härliga dagar men fruktansvärt trötta dagar nu ett tag.
Jag kan somna sittande i fåtöljen eller i rullstolen lite när som helst på dagen,
Det kan vara på förmiddagen som idag eller som igår på kvällningen då jag sov mellan fem och åtta?

Ja jag tror att det beror på min nya medicin faktiskt, så jag ska ringa doktorn och be att få någon medicin som hjälper mig lite mot den tröttheten jag har varenda dag.
Jag brukar nästan aldrig sova på dagen, så det känns inge vidare att vara så himla trött.

Jag ska ju inte alls gnälla på min trötthet egentligen då Gert varit så mycket tröttare än jag i så många år beroende på hans psoriasis artrit. Nej fy stackars han.

Jag vet att det finns olika mediciner mot trötthet så jag hoppas någon kan hjälpa till.

Och kanske kan Gerts doktor ge honom någon sort också, nu då jag läst mig till vad som faktiskt finns.
Flera sorter och jag fattar då inte varför inte Gerts läkare inte föreslagit någon.
Men nu vet jag så då ska det bli ändring.
Jag som är hemma kan ju ändå somna när som helst men han jobbar heltid och kan ju inte behöva vara supertrött hela tiden tycker jag.

Nu mår jag ju illa hela dagarna också som ju kanske också kan vara orsaken förstås till att jag blir så trött, ja hur ska man kunna veta?
Jag får testa mig fram så får jag se hur det slutar.

Häromdagen gav jag bort alla mina färger, ja alla mina porslinsfärger och det känns lite i hjärtat faktiskt.
En del av mig gav jag bort, och i och med det liksom talade jag om för min kropp att det inte blir mer målat nu.
Jobbigt men skönt samtidigt.
Jag kan ju inte måla mer nu så varför ska jag ha alla mina färger och allt porslin kvar då?
Stå här nere i källaren känns ju inge bra, nej bättre att någon får nytta av dom.

Hon som fick allt är så snäll och hon ska hjälpa mig att måla klart min fina tomte som jag börjat på men inte kunnat bli klar med, då inte händer och fingrar fungerat.
Den kommer att bli jättefin är jag säker på och jag kommer bli jätteglad.

Men ugnen har jag kvar än då det är ett idag ganska omodernt sätt att måla för att sen bränna i 800 g.

Jag har målat mycket under åren och många tomtar, men alla har jag gett bort.
Jag har en liten tomte kvar från 99 och en julkula haha, ja resten har jag gett bort.
Ska bli så roligt att få den tomten jag gillade mest klar, hon har till nästa eller nästa jul på sig, ingen brådska alls, huvudsaken jag vet den kommer bli klar så är jag nöjd och glad.
Jag gick igenom lite mer grejer sedan hon var här och då hittade jag mer som hon kan få,  men det får hon ta en annan dag eller då hon kommer framöver med tomten.

 

En annan dag nyligen så skulle vi äntligen ta tag i att putsa några fönster.
Jag ville prova hur jag kunde, och det gick sådär kan jag säga.
Maria fick ta över.
Det går faktiskt inte att nå hur än man försöker då man inte kan resa sig.

Gert putsar på utsidan :)

Gert tog tag i fönstren ute då vi har lite eller mycket fåglar som sitter i antennen och skiter.
Ja dom skiter så bra så dom träffar våra vardagsrumsfönster! :)
Tokiga dom är haha :)

Nu blev det renare iallafall och snart är det dags att byta köksgardiner. Och i och med det så blir det nya lampskärmar också som passar till dom nya gardinerna.
Ja jag gillar ju att matcha och greja jag :)
Jag har några jag ska sätta upp som är nya, jag har aldrig haft dom uppe men vet att dom kommer passa perfekt.
Roligt, så himla roligt är det att få fixa och göra fint, bland det roligaste jag vet.


Idag har jag först varit hemma och varit trött för att sedan åka ut och vara ute i flera timmar, gud så skönt det var.
Jag for till apoteket en sväng då jag behövde lite medicin också då jag ändå var ute och for.

En ny tröja till Gert blev också resultatet av min tur idag, jättefin!

På vägen hem stannade jag vid loppiset en sväng på trekrokars och gjorde ett fynd!
Glömde ta kort på den gamla tunga jag köpte men det gör jag imorgon om jag kommer ihåg.
Jag hittade fler saker egentligen men det är inte så gott om utrymme där inne kan jag säga och det var mycket folk, så jag åker dit en annan dag istället.
Roligt iallfall men fy så mycket skräp folk säljer, både lortiga och trasiga saker?
Det blir inte att kännas något vidare då tycker jag, nej det mesta känns tyvärr ofräscht.
Alla dom som lämnar in sina saker borde ju göra rent sina saker tycker jag, men men nu är ju inte alla som jag. Som tur är kanske haha?!

Det har ju  regnat ett par dagar vilket gjort att all snö försvunnit och jag måste säga att jag gillar det!
Många kan tycka jag låter taskig då jag inte vill ha snö, men jag lovar er att om ni provade att köra rullstol i snön så förstår ni! :)
Om det är mycket snö kan jag inte alls vara som vanligt eller ta mig dit jag vill, så för mig får vi gärna ha snöfria vintrar. Det vore kanon det.

Nu älskar jag egentligen alla årstider och vintern med, men sedan jag blev sittande i rullstol så är inte vintern min favorit på långa vägar.
Nej kallt får det vara men inge snö. Nej det går inte att köra rullstol ute i snön alls.


Idag kom jag på en viktig sak, en sak jag får fundera lite över.
Min kropp har kidnappat mig!

Ja faktiskt så är det ju så! Jag finns ju fortfarande, men min kropp har liksom tagit över!
Ja som tur är så fungerar jag ungefär som vanligt förutom att jag inte kan göra det jag annars kunde, som att gå tex.
Ja visst är det frustrerande som bara den att veta att små små grejer har satt sig så tokigt i min kropp så inte signalerna mellan huvud och kropp fungerar längre!
Ja nu har jag ju tur som lyckats få min kropp att fungera lite, ja pyttelite.
Jag kan ju röra foten, vicka på tårna och ibland lyfta på benet, ja jag har ju skrivit om just det förut.

Men det är egentligen en sensation ska ni veta, för jag kunde inte det förut!

Mina kära nerver eller okära kanske jag ska börja kalla dom, ja dom försöker lite, men bara lite förstås. Men man får vara glad över det lilla, allt är ju bättre än ingenting!

Nu är det ju så att med en kidnappad kropp finns ju inte så mycket att göra mer än att vänta på att lösensumman kan betalas och jag blir räddad!
Ja det är just det jag får vänta på, det beror lite på vilken summa som bestäms kanske?
Ja det jag menar är att jag får lov att ha tålamod, och det ska jag verkligen fortsätta att ha.

Men jag kan lova att jag får lite nog titt som tätt, och tycker att det ju är nog nu liksom.
Att nu har jag testat på det här ganska länge så jag vet hur det är och känns.
Men inte hjälper den känslan, nej jag kan fortfarande inte gå, men jag kan röra på tårna!

Ja jag hoppas ni kan läsa lite mellan raderna så ni vet att jag mår toppen, ja trots att jag inte kan gå!

Det är ju verkligen inte det viktigaste i livet, nej det är att leva! Att få leva och må bra.
Jag önskar att alla fick känna den känslan jag har i kroppen, en härlig lyckorus känsla!
Jag hoppas också att alla mår bra eller så bra det iallafall går beroende på vad man kan ha för liv och bekymmer.

Kram på er alla.