söndag 28 oktober 2012

En härlig söndag blir det idag!






God morgon på er alla denna härliga söndag!

Jag vet inte varför den känns härlig, men den gör bara det och då är jag glad och tacksam för det.
I helgen har det hänt ganska mycket tycker jag så jag skriver väl på lite så ni vet vad jag och vi sysslat med.

I fredags var jag med Gert till Falun för att träffa hans doktor på reaumattologen.
Dom andra gångerna vi varit dit har det känts som dom inte tagit honom på allvar och snäll som han varit så har han tänkt att det väl ska vara så som det är. Doktorerna han har fått träffa vet inte varför han har så ont i lederna eftersom han ju får medicin som ska hjälpa, och dom har inte någon aning om varför han har sånt brus i händer och fötter.  I fredags hade jag bestämt att dom faktiskt fick ge honom en ny sorts medicin som ska ha hjälpt många och som är biologisk.
Jag har läst om den sorten i flera tidningar och vet att en del blivit jätte hjälpta av den och från att varit sjukskrivna heltid, ha kunnat börja jobba som vanligt.

Gert jobbar ju som vanligt redan,  men med smärta konstant,  och det är inte alls så det ska vara.
Min vän Britt-Marie var hit i somras någon gång och hade med ett urklipp från en tidning om just den här medicinen också,  för hon hade en arbetskamrat som fått testa den och tyckt att den fungerade bra så jag kände att det inte fanns något att förlora.
För att få prova den här medicinen var man tvungen att kolla blodet så det inte fanns tuberkulos eller hur det stavas haha, och så måste han göra en lung röntgen först så att det inte finns något fel på dom.

Vi skulle få prata med en sjuksköterska om medicinen som också den är i sprutform lika som hans andra han tar en gång i veckan, och då fick vi prata med Tina som jag känner,  och vi har gått i skolan på Lorensberga tillsammans men inte i samma klass. Vi har också sjungit på lussedoppet i Grängesberg en gång för massor av år sedan.
Jätteroligt att det blev just hon som förklarade och visade Gert hur den sortens spruta fungerade.
Vi fick med oss en bag in box låda haha, det såg verkligen ut som en vinlåda, med massor av information om den sortens medicin han nu ev får börja med efter att röntgen och prover är tagna.
Jag blir lite arg över att inte en doktor för länge sedan erbjudit och sagt att han ska få prova den medicinen, för varför inte få testa det som finns och kanske faktiskt bli riktigt bra eller iallfall bättre.
Med den värk han har kan han testa precis vad som helst och nu känns det som han äntligen kan få lite hjälp.
Jag sa till också att jag tyckte han skulle få komma på ett rehab och få hjälp och få träna,   få massage och andra behandlingar för sin värk,  och lära sig vad han kan känna är bäst för sin sjukdom och smärta. Doktorn skulle skicka en remiss.
Lika med det tycker jag, att dom kunnat föreslå det för flera år sedan så han kunnat få hjälp.
Men som vanligt måste man vara ganska frisk för att orka stå upp för sig och nu är ju jag med och står upp för honom.
Ibland har han fått gå in till doktorn själv förstås för det känns ju lite som att jag är en superdryg fru annars, men jag får fortsätta vara en dryg fru faktiskt för jag bryr mig ju om honom och det är ju jag som ser hur han mår med all värk.
jätteskönt att något är på gång nu iallfall.

Vi var upp till min avdelning på ortopeden också då vi ändå var där.
Jag hade glömt min aloe vera i kylen där och kunde passa på att hämta den när vi ändå var där.
Inte klokt vad konstigt det kändes, det var ju bara fyra dagar sedan jag åkt därifrån då, men ändå kändes det som flera månader sedan haha :) Konstigt att det kan kännas så, jag förstår inte det alls.
Det är ju lika i och för sig då man varit utomlands tex, att när man kommer hem så känns det som det var evigheter sedan man var iväg och att man inte hunnit njuta tillräckligt.
Jag har lite svårt för att förstå det där, men så är det iallfall för mig och kommer väl antagligen att vara så.
Jag skrev häromdagen att jag ju inte kunde ta mig till postlådan då jag ju inte kan ta mig upp på hissen själv då det är ett rejält steg upp som min rullstol och jag behöver ta. Jag kom på en bra lösning faktiskt tycker jag så nu kan jag hämta posten alldeles själv :)
Jag knöt fast en lång sjal på ett handtag på hissen som jag kan ta tag i utan att böja mig mer än 90 grader och det fungerade jättebra och jag har tränat flera gånger och det har gått bra.
Kanske jag skulle ta och bli en uppfinnare? Haha eller kanske inte då :)

När vi kom hem från Falun så skulle min arbetsterapeut och min sjukgymnast komma från sjukhuset i Ludvika för att hjälpa mig med ett elektriskt ryggstöd till sängen. Dom hade med en ställning att ha bredvid som jag kan ha då jag ska träna mina ben hemma själv lite så dom får röra på sig en aning.
Det var ganska krångligt att få till ryggstödet, men det blev jättebra och nu kan jag ha det lite lyxigt och sitta i sängen om jag vill då jag ska läsa eller kanske ha datorn med mig där när jag skriver i min blogg tex, men just nu sitter jag i rullstolen i vardagsrummet och skriver ;)


I Lördags skulle vi på husvisning i Ludvika, vi hade sett ett litet hus vi tyckte skulle kunna passa om vi gjorde om det, men jag hittade ett till som det var visning på samma dag så jag ringde på fredagen och frågade om vi fick komma på den också.
Vi var på visningen dit vi inte tänkt först,  och det huset var i stort sett alldeles jättebra för oss bara genom att fixa till lite grann i huset och utanpå förstås. Det var ett ganska stort badrum där man skulle kunna få in en tvättmaskin för att jag ska känna att jag kan göra allt jag brukat göra förut.
Badrummet i sig var inte så fint eller så men stort så jag kunde köra in med min rullstol och gissa hur lyxigt det skulle vara att komma in på toaletten med rullstolen?
Köket var inte heller så bra som det var idag, men det skulle gå att fixa så det skulle bli kanon till slut.
Tomten var jätteliten så det var inte mycket att klippa på sommaren och det skulle passa oss perfekt just nu då vi är sjuka båda två.
Vi kände båda två att vi kunnat flytta in direkt som det var faktiskt och det är ju en skön känsla, men man vet inte hur många mer som tycker så förstås och då kan det bli jättedyrt till slut.

Det andra huset som vi ju bestämt först att vi skulle titta på hade varit alldeles lagom till oss om vi varit några minde personer i familjen. Sovrummen var så pyttesmå att man måste ha en våningsäng i varje rum och sen var det liksom fullt där i och hur kul är det med fyra stora barn som ju faktiskt kommer bo hemma ett bra tag till att få bo så himla trångt. Det skulle inte ens få plats en byrå kändes det som i rummen och det kändes inte bra.
Mäklaren till det här huset sa : titta in här i det stora rymliga sovrummet, och jag undrade vem hon skulle försöka övertyga haha:) Vi har ett jättelitet sovrum hemma här nu men det där var då ändå mindre och dörren var så liten att jag knappt kom in. Nej så stort och rymligt vet jag då inte hur hon kunde tycka men vi tycker förstås alla olika.
En fördel med det huset var förstås att det fanns en tvättstuga på samma våning men resten var sämre och tomten var stor vilket ju inte alls passar oss som har problem. Jag som sitter i rullstol och Gert som har jätteont i sina leder.

Det ska bli visning nästa vecka igen och då ska vi nog åka till hus nummer ett igen och känna efter om det känns lika bra då. Om det är så så får vi se vad och om vi bjuder på det och får isåfall hoppas på att det bara är vi som vill ha det :)

Igår efter visningarna hade vi massor av tankar och för och nackdelar med båda husen, och till slut var vi så trötta att vi gick och la oss och tog en tupplur på eftermiddagen som verkligen var välbehövligt för oss båda.

Idag ska vi till Ludvika på innebandy då Melina spelar och nu innan det är Gert på jobbet och jobbar på lite.
Jag har inte kunnat sova alls inatt knappt och bara legat och vridit på mig, och så har jag förstås behövt gå på toaletten flera gånger :( Inte roligt att behöva gå upp mitt i nätterna känner jag, men det är som tur var inte varje natt nu längre. Förut då jag drack kaffe så fick jag lov att gå upp varje natt flera gånger men efter att jag slutat har det blivit mycket mycket bättre.


Jag sitter här och klockan är inte mer än sju på en söndags morgon och jag känner att det blir en fin härlig dag men det ser lite kallt ut ute.
Jag har kommit på att jag faktiskt gillar kylan bättre nu i år än jag gjort förr om åren, men det beror nog på min sjukdom tror jag.
Vi var till jysk häromdagen och det blåste jättemycket och var kallt, men jag kände bara att det var skönt jag och Gert höll på att frysa ihjäl :)
Mina ben är ju alltid kokheta så jag vet inte om det kan bero på det att jag inte fryser, men jag fryser inte någonstans så jag vet inte vad det är för fel.
Det gäller väl bara då det blir vinter att jag ju måste klä på mig ordentligt ändå så jag inte föfryser mig utan att  jag känner något för det kan nog vara lätt annars då jag inte har känsel i benen som jag ska.


Jag ska nog lägga mig i sängen nu en stund och läsa lite mer i Gerts Zlatan bok.
Han fick den av mig förut och jag tänkte att jag skulle ge Zlatan en chans. Han har aldrig varit min favorit om jag säger så, men och andra sidan är det ju inte någon fotbolls spelare som varit det för mig då jag är totalt ointresserad av det.
Jag tänkte att jag iallfall ska ge honom en chans så jag har snart kommit halvvägs i boken och ska läsa klart den förstås innan jag vet hur jag tycker om honom.
Har än så länge insett att han inte haft det så lätt då han varit liten och självklart är det då lätt att få en sån attityd som han visat utåt i tv, men jag förstår ju än så länge att han inte är riktigt så på riktigt och tur är ju det:)
Det finns fler böcker som jag ska försöka läsa nu då jag behöver vila mycket och en är ju om Patrick Sjöberg förstås som jag nog ska läsa efter Zlatan. Tur och ordning får det vara på sportkillarna :)
Jag ska lyxa till det i sängen och halvsitta lite :) För mig är det verkligen en lyx och jag är glad att jag fick en sån från sjukhuset så jag kan ha det lite bekvämare än att bara bulla upp med kuddar överallt.

Jag hoppas alla får en fin dag idag och så skriver jag nog mer imorgon om jag känner mig själv rätt.

Kram kram

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar