Igår var en händelserik dag

Hej och god morgon!
Igår var en fullspäckad dag verkligen.
Det började med sjukgymnastik med stretching på morgonen och därefter hem för att städa och göra fint innan dom skulle komma och ta kort på vårat hus.
Det var tredje gången jag var på stretchingen och sjukgymnasten och jag märkte verkligen vilken skillnad det gjort och vad himla "vig" jag är nu redan efter tre gånger,  och vad mycket mjukare jag känner mig.
Jag menar förstås att jag är vig mot vad jag brukat vara, och det är ju egentligen inte vigt alls,  men för mig är det en superförändring som skett redan nu.
Härligt och vi bestämde hon och jag att vi skulle inleda ett stretching förhållande för all framtid haha, bara vi står ut med varann förstås men det kommer vi nog att göra och jag är så hemskt tacksam för den hjälpen jag får. Jag är glad att jag läst andras bloggar och mail om just det också så att jag kunde förstå att det kunde vara viktigt för mig med.
Jag tycker förstås att någon skulle talat om för mig på sjukhuset där jag ju varit många gånger, att det kan vara bra att stretcha och få hjälp med rörelser i benen, men som med allt annat känns det som att man måste lära sig själv och läsa sig till allt!

Tur att jag startat min blogg så andra läser den och jag kan få tips om vissa saker,  och särskilt då Titti som jag skrev om häromdagen:) Härligt och superbra!!

Min syster hämtade mig från sjukgymnastiken och följde mig hem för att hjälpa till att dammsuga och torka golven och plocka lite så det skulle bli riktigt bra innan det var dags.
Mäklaren ringde häromdagen och sa att det var en spekulant som ville titta på vårat hus innan hon ev skulle lägga ett bud på ett annat hus, så hon kom en timme innan fotografen kom:)

Lite roligt att visa huset innan det ens kommit ut haha, det gick bra och hon var intresserad men vi får se hur det blir när huset kommit ut till försäljning om det finns fler kanske som vill köpa det.
Vi vill förstås få så mycket vi kan för vårat hus så vi kan köpa ett nytt hus om det skulle finnas något framöver i Ludvika och där är husen dyrare än här så det behövs lite extra pengar.

Mina fina tjejer

När fotografen hade varit till oss igår och tagit kort så åkte vi mot Arlanda för att hämta hem Marielle, gissa hur skönt det var att få krama om henne och få rå om henne hela vägen hem.
Hon och Melina skulle till Ludvika så vi skjutsade dom dit, Melina skulle till sin kusin och Marielle skulle till "någon annan":) Kan berätta mer om det sen då jag vet lite mer och hur det kommer att fungera.
Hon har verkligen haft det superbra i London och om hon vill sen hjälper dom henne att få jobb där, men hon får vara hemma ett tag och fundera ut lite vad hon vill med livet så får vi se sen hur hon vill göra sen. Härligt låter allt hon berättar och hon har fått så många nya vänner och jag är så glad för hennes skull.
Hon blev godkänd kanske jag ska berätta också, så nu är hon en klar och duktig bartender som kan massor av drinkar, och flairing (kasta runt med flaskor) blev hon också godkänd i.
Jätteskoj och jag är så himla stolt över henne och att hon fixade det så himla bra, men mycket plugg har det ju verkligen varit den här månaden för henne.

Vi skulle ta sovmorgon idag men med en snarkande man bredvid mig,  och så blev jag kissnödig, så var det lika bra att gå upp tyckte jag,  så nu sitter jag här och skriver några rader medan jag väntar på att Gert ska vakna och dagen ska börja:)

Vi har så mycket nytt att se fram emot och liksom ett helt nytt liv nu då vi ska flytta och få det bättre, vi har det ju jättebra egentligen men att jag får det bättre kanske jag ska skriva.
Jag behöver verkligen ett hus eller en lägenhet med en våning bara, och det allra viktigaste för mig är att ha ett kök som är sänk och höjbart så jag kan slippa ta mig ur rullstolen till en annan stol fram och tillbaka då jag ska laga mat.
Jag vill också kunna sitta ordentligt och bra då jag ska göra mat eller baka så jag slipper sitta snett, jag är så less på att inte nå eller orka det jag vill orka i köket.
Om man har ett höj och sänkbart kök kan jag ju sänka bara och köra in under med rullstolen så jag kan sitta rakt fram och det är ett måste i mitt kommande kök kan jag lova!
Jag vet ju att jag inte ska gnälla och så,  och att jag ju faktiskt inte suttit i min rullstol så länge, men jag vill kunna vara som vanligt och jag vill kunna baka och laga mat och sköta allt sånt utan att behöva hjälp hela tiden.
Jag tycker det är självklart och jag tycker det är allas rättighet faktiskt så jag ska se till att jag bor och har det jättebra och att jag kan nå det jag behöver nå.

Jag har kollat lite på datorn men inte hittat något bra sida med handikappskök så jag får söka vidare och tänker inte ge mig förrän jag har det i mitt kommande hem.

Jag vill också kunna ha tvättstugan så att jag kan ta mig dit, så att jag kan stoppa i en tvätt  och hänga upp den och känna att jag kan göra det som jag kunde förut.
Det kan hända att det låter tråkigt,  men då jag nu inte kunnat gå ner i källaren här så är det tråkigt att inte kunna slänga i en maskin som jag ju kunnat förut.
Jag har ju inte blivit sjuk av fri vilja kan jag lova,  så jag tycker även att det är en rättighet faktiskt att jag ska kunna tvätta och sköta det som jag kunnat förut.
Det är ju inte så mycket som krävs egentligen för att jag ska kunna vara som vanligt och det lilla tänker jag se till att ha så jag kan få må bra även om jag är sjuk.
Jag har känt att jag faktiskt inte mår så bra då jag hela tiden måste be om hjälp, jag vill verkligen inte göra det, utan jag vill kunna klara det mesta och få känna mig normal och slippa känna att jag är annorlunda viket jag ju faktiskt inte är alls!
Vi får förstås se vart vi hamnar efter att vi sålt vårat hus, och jag hoppas förstås att kommunen kan hjälpa till med pengar så jag slipper fixa tex handikappsanpassat kök själv.

En sak som ju inga pengar i världen kan hjälpa mig med är ju själva sjukdomen och jag kommer nog alltid behöva hjälp att sätta på mig och ta av mig mina stödstumporna:) men det lilla måste jag stå ut med att jag inte klarar själv, för det finns inga maskiner som jag kan ta till utan det måste vara någon människa med händer:)

När vi var till Arlanda igår och hämtade Marielle var jag tvungen att gå in på toaletten innan vi skulle åka hemåt igen, jag hittade bara vanliga toaletter där inte rullstolen gick in och jag kunde inte leta för då hade jag ju kissat på mig.
En jättesnäll tant tyckte det såg väldigt besvärligt ut för mig att ställa rullstolen precis utanför och liksom hänga i dörren och ta mig in haha:) Skulle tagit kort på mig då så jag hade kunnat dela med mig av just det! Hon frågade om hon skulle hjälpa mig och det var ju jättesnällt men jag är ju envis som en åsna ibland så det gick. Det var inte lätt och toaletten var jättelåg och det fanns förstås inga handtag att hålla mig i,  så jag får vara glad att jag både kunde sätta mig och resa mig:)
Nästa gång ska jag leta efter en handikapptoalett så blir det väldigt mycket enklare för mig.
Jag blir glad över att folk ser och vill hjälpa till om det går, att dom frågar är ju det viktigaste även om jag ju  vill kunna allt själv. Jag blir iallfall jätteglad då någon visar att dom sett mig och vill hjälpa till om det går!
Jag är glad över snälla människor, och det finns väldigt många snälla fina människor som bryr sig om och som har empati för andra människor.
Då jag ju själv fortfarande är som förut och vill hjälpa alla så försöker jag så gott jag kan även om jag inte kan gå, men bara att hjälpa någon att packa ner sina varor i kassen tex kan ju till och med jag fixa och det finns människor som behöver få känna att dom finns och att någon bryr sig om dom. Lika som jag får känna då människor undrar om jag behöver hjälp:)

Jag har mål i munnen och törs fråga om det inte fungerar och jag känner att jag behöver hjälp och det är bra det tror jag:)

Jag var ju på fotvård häromdagen och då jag skulle åka därifrån så hade en bil med släpvagn ställt sig så tokigt att min "gångväg" utanför sjukhuset var instängd liksom så jag kunde inte ta mig fram där jag skulle.
Jag kände mig först lite förtvivlad men sen kom jag ju på att jag kunde ta mig upp på gräsmattan och hoppas på att inte köra fast i leran och gräset.
Han som ställt bilen med släp stod en bit ifrån och ägnade mig inte en blick, han totalt ignorerade mig då jag fick krångla upp på gräset och ta mig dit jag skulle.
Blev faktiskt lite sur på honom och hade nog behövt säga till att han ju skulle tänka på det nästa gång att inte ställa sig så tokigt, men jag lät bli och var glad att jag fixade både gräs och leran utan att köra fast:)
En del människor är ego och tänker inte alls på andra och det är för mig helkonstigt och jag vet inte hur dom kunnat bli så, det måste vara från uppfostran och uppväxt tiden tror jag och då har deras föräldrar verkligen gjort något tokigt:)

När jag kom hem från fotvården var jag lycklig och glad och stolt över att jag fixat det så bra så jag sa till Gert att jag skulle faktiskt ta en kopp kaffe och fira.
Jag har inte druckit kaffe på kanske ett halvår och har ju längtat som en tok varenda dag och morgon särskilt,  så jag tänkte att jag nog kan ta en kopp kanske varje morgon då och jag ville ju fira att jag var så duktig.
Jag tog en klunk och tänkte njuta, men fy så ogott det var!!
Det smakade värrä än det otäckaste pulverkaffet haha, så det blev inget kaffedrickande för mig och jag som verkligen saknat kaffet.
Med andra ord hade jag saknat kaffet helt i onödan haha så jag får hålla mig till koffeinfritt te eller bara vatten som jag gjort länge nu och det kommer förstås att gå bra det med:)

Nej nu måste jag sluta för idag och faktiskt göra mig lite frukost för magen är sugen på något nu känner jag.
Gert har inte vaknat än så jag kan ju äta frukost först med mig själv och sedan med honom också så käkar jag ju två gånger haha:)

Livet är fullt av överraskningar och det kan inte bli bättre än vad man gör det till och jag har bestämt mig för att vi här ska ha ett bra liv och vi är verkligen på gång!
Allt kommer att bli bra till slut och jag är full av förväntan och lycklig!!

Ha en bra helg och det ska vi också ha och ikväll ska vi titta på Melina som spelar innebandymatch i Ludvika och det blir spännande och roligt!

Kram kram