Min morgon är bra men jag har sovit så himla himla dåligt i natt så ikväll blir det verkligen en tidig kväll.
Gert målade vårat hallgolv igår kväll och eftersom hallen är mellan vårat sovrum och toaletten så var det några jobbiga timmar då jag visste att jag inte fick bli kissnödig:)
Jag kan lova att jag blev det och fy då säger jag, men vid tre inatt gick jag upp efter att ha varit vaken mer eller mindre hela natten.
I vanliga fall kan jag verkligen inte hålla mig, men inatt lyckades jag fokusera på att vänta haha:) Kan skratta åt det nu men i natt var det superjobbigt verkligen!
När jag väl varit på toaletten så tänkte jag att jag skulle sova gott tills klockan skulle ringa, men då hade jag ju min sjuka man bredvid mig som både snarkade och mellan varven höll på att hosta ihjäl sig lät det som, stackars han. Imorse innan klockan ringde så gick han upp och la sig på övervåningen och det kändes lite onödigt eftersom ju jag skulle gå upp strax, men skönt för honom att ligga där uppe nu på morgonen och få sova tills han vaknar i lugn och ro:)
Jag får ta nya tag nu och se till att dagen blir bra även om jag är jättetrött och snart ska jag rulla ner till vårdcentralen och få lite fotvård:)
Förut innan jag blev sjuk så älskade jag att gå på fotvård, men nu när jag har fått min kära Ms så känns det mest jobbigt att gå dit.
Jätteskönt att få hjälp med fötterna förstås, men inte alls skönt under tiden då jag har helt "fel" känslor medan hon håller på att greja med dom.
Jag kan få som stötar och massor av ryck, och då rycker det ända upp i höften så det är lite jobbigt och gör lite ont i benet under tiden eftersom dom får jobba på som tokar medan jag sitter så still det går.
Jag försöker förstås hålla mina ben still, men eftersom dom lever sitt eget liv så går det inte att få dom lugna och stilla om dom inte vill det.
Minsta beröring kan bli en stöt eller ett ryck, så hon får hela tiden parera och vara beredd haha:) Men vi skrattar bara åt det och det brukar vara en rolig timme trots allt.
Jag brukar inte läsa horoskop eller sånt utan tar bara dagarna som dom kommer.
Då jag hittade på mitt gratulationskort jag fick av min mamma då jag fyllde 40 och läste på framsidan, så tyckte jag att det stämmer in på mig så det är nästan läskigt!
Nu är det väl bara någon som suttit och hittat på texten, men det känns som den personen tänkt på just mig då det blev skrivet:)
Jag är faktiskt precis så som det står på kortet, men nu då jag blivit sjuk så har jag förstås inte lika många järn i elden, men det är ju inte så konstigt eftersom jag ju själv inte kan göra allt jag hittar på. Jag måste få hjälp av någon, och då kan jag ju inte kräva att få hur mycket hjälp som helst till alla mina ideér som ju faktiskt brukar dyka upp:)
Ibland eller ganska ofta känner jag att jag skulle vilja vara med och inreda och greja lite hos folk för jag verkligen älskar det.
Tänk att få göra precis som man vill någonstans och som man känner skulle passa utan att behöva tänka på vad allt kostar?
Om man hade det som jobb skulle man ju kunna göra allt man ville och kunden skulle förhoppningsvis bli nöjd och glad och kunden måste förstås ha hur mycket pengar som helst då jag ju bara ska kunna köpa allt som behövs:)
Önskedröm verkligen haha:)
Igår var jag ju på sjukgymnastik och fick hjälp att stretcha och greja med mina ben.
Det gick jättebra och jag tycker att hon är riktigt bra och duktig och det känns super att ha fått börja gå till henne. Så himla skönt att känna att någon kan hjälpa mig lite!
Igår kväll kände jag att jag hade riktigt ont i vänster lår på ovansidan, så jag förstod att det var allt vi gjorde som kändes lite, antagligen bara som träningsvärk.
Det onda har gått över nu och jag måste säga att jag märker skillnad efter att ha fått hjälp två gånger bara.
I natt då jag skulle till toaletten gick jag utan rullator och utan rullstol, visserligen bara några meter, men ändå!!
Länge sedan faktiskt och jag höll förstås i mig överallt men det var skönt att kunna känna mig lite mindre stel i fötter och ben så jag kunde gå lite bättre.
Jag tänker verkligen gå till henne kanske jämt haha:) får se hur det blir att kännas, men bara att känna att man inte är lika stel och bändig är ju värt hur mycket som helst.
Mina fötter har jag ju inte någon koll på alls och dom känns som två stora klumpar bara, så det kändes super skönt att hon fixade och drog i dom och i benen så det ska bli bättre vilket det ju redan känns som.
Jag har läst mycket om olika saker då man har Ms och vad som kan vara bra och inte, och just stretching är viktigt har jag förstått. En vän jag fått här genom min blogg, Titti heter hon, har skrivit till mig att hon också tycker det är jätteviktigt för henne, och hon har gjort det länge hon.
Skönt att man kan läsa och ta in saker så att man kan få till det så bra det går, jag har ju inte än fått kommit till något Ms rehab ställe än vilket jag verkligen behöver och vill.
Jag vill lära mig så mycket det bara går och när man vet det mesta blir ju allt super mycket enklare.
Jag vet att min doktor har skickat in en ansökan men kuratorn som jobbar på min avdelning, trodde att eftersom jag inte hört något så har nog pengarna tagit slut? Ja inte klokt men om det är så, så skulle dom skicka en ny ansökan i Januari för då finns pengar kvar.
Ibland önskar man att man kunde få sitta och bestämma och göra lite regler och lagar för sjukvården och allt runtomkring som rör sjukdomar.
Om jag kunde får vara med och bestämma kan jag lova att det skulle vara mycket bättre för alla som blir sjuka.
Nej nu måste jag faktiskt borsta tänderna och sätta på mig en jacka så jag kan rulla ner till fotvården, härligt att ibland kunna åka iväg utan att behöva få skjuts, och snart hoppas jag på att allt blir klart med försäkringskassan så jag kan få köpa bilen och få den fixad efter mig så jag kan köra alldeles själv.
Jag har så mycket att se fram emot och livet är så fantastiskt och jag ska göra så att det blir så bra det bara går, för det behöver inte vara bara besvärligt och jobbigt utan jag vill ju leva ett bra och härligt liv och har bestämt mig för det:)
Kram kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar