Det blev verkligen inte som jag tänkt mig :)

Hej igen, nu är jag äntligen tillbaka!
Jag skrev ju i torsdags att jag skulle skriva mer endera samma dag eller på fredagen,  men det blev lite ändring då jag fick lov att bli kvar på sjukhuset,  och jag kom inte hem förrän igår eftermiddag.

Det är lite som vanligt för mig egentligen då jag ju varit på sjukhus ganska mycket i mitt liv och nästan allt jag gjort har krånglat, så varför skulle det vara någon skillnad nu liksom haha?
Det känns som det händer en av tusen typ och självklart var det ju jag som skulle drabbas :)

Det har varit skönt ändå att vara på plats ifall något skulle hända så jag kunde få hjälp, om jag varit hemma hade jag bara oroat mig hela tiden är jag säker på.

Nej det var inte så illa egentligen men jag hoppas nu att det ska bara få vara bra utan krångel mer.

Min doktor Klaus i Ludvika har ju sagt till mig att ha tålamod så nu har jag minsann fått träna på det kan jag lova!

Bualee följde mig i torsdags då vi tog sjuktransport till Falun och det fick lov att bli så att Gert fick hämta hem henne,  och jag fick bli kvar.

Bualee följde mig

In i den läskiga hissen igen :)

Jaha då är det bara att gilla läget och bli kvar.

Jag har tänkt varje dag att imorgon är det nog bra haha och till slut så fick jag åka hem igår,  och nu hoppas jag det inte ska bli mer tok.

JAA fler koagler!! 

Doktorn berättade att hon haft sönder ett blodkärl då hon stack i min mage för att få in katetern och att blodet runnit ner i min urinblåsa och där blev det säkert stora koagler, alltså blod som blir klumpar som gör att det täpper till slangen.

Dom har spolat en gång i timmen i början och sista två dagarna spolade vi varannan timme.
Som ni kan förstå är jag ganska trött efter att inte sovit en enda natt ordentligt, men inatt har jag sovit många timmar åt gången och det var så himla himla skönt att få vara hemma igen.

Personalen på gynekologen i Falun på avdelning 38 var superbra och det var jätteskönt att jag hamnade där.
Dom hjälpte mig att duscha varje dag också och det var så skönt att få känna mig fräsch och ren iallfall.

Superbra gick det att duscha i den här sängen :)

Gert hälsade förstås på mig på sjukhuset och vi åkte ut en sväng så jag kunde köpa lite godis:)

Mina favoriter:)

På sjukhuset fanns ingen "Turner" som ju jag använder här hemma varje dag, så han tog med min hemifrån och dom fick lära sig på avdelningen hur den fungerade.
Inte klokt egentligen att dom aldrig sett en sån, men tur dom fick göra det nu iallfall för hur skulle jag klarat mig utan den?

Min turner och min rullstol :)

Vi gick över regementet och han har inte varit där sedan han gjorde lumpen så det blev lite nostalgi och lite roligt för honom att stå där utanför porten där han bodde då när han gjorde lumpen.
Jag tvingade in honom i en vaktkur också så jag kunde få ta kort;)

Så himla ful vaktkoja tyckte jag haha :)

På söndag morgon for jag till ett affärsområde en bit bort från sjukhuset själv och jag njöt av att det är så handikappsanpassat och inga trottoarkanter som är jättehöga.

Åh så jag vill jobba på granngården, men i Smedjebacken då :)

Jag klarade det jättebra,  men jag ville gå in på lager 70 och dom öppnade inte förrän klockan elva, så jag fick mingla runt lite på ÖB och Rusta tills affären öppnade.

Jag hittade varsitt linne till tjejerna och kalsonger till Gert, och så köpte jag massa strumpor,  såna korta till oss alla.
När jag minglade runt på ÖB så hittade jag lite jag ville köpa där, och hon bakom mig i kön på affären var så snäll och hjälpte mig att lägga påsen i min "skuff" som jag kallar den låda jag har bakom rullstolen.
Så skönt att jag har mål i munnen och törs fråga om hjälp,  och så skönt det finns så många supersnälla människor här i världen.

 Fina Maria och Piyawan

I söndags ringde Maria och undrade om jag orkade få besök:) Självklart orkade och ville jag det!
Då var hon och Piyawan redan på väg mot Falun och mig:)

Jätteroligt och vi gick till mc Donalds och dom käkade lite och jag som redan ätit lunch på sjukhuset köpte kaffe och en glass.

Såg lite fåglar på väg tillbaka till sjukhuset.

Igår då jag kom hem vart jag lite rastlös och samtidigt trött som tusan.
Jag var jätteglad över att få komma hem till Gert och mina tjejer och så förstås till Bella, men inte förrän sen då Bualee och Helena kom så blev allt att kännas som vanligt igen.

Våran fina Bella :)

Mina hemtjänst tjejer är verkligen en del av min trygghet och jag kände att allt skulle ordna sig och bli bra efter att dom varit här.
Det finns inte ord för var glad jag är att dom finns.
Dom är och känns som mina bästa vänner, super härligt och många av mina bästa har ju slut på sin semester snart och då blir det ju som vanligt igen när dom kommer tillbaka.

Några av vikarierna som jag tycker mycket om är ju Johanna som jag skrivit om förut, och hon kom i morse och hjälpte mig att duscha och hon är bara så himla härligt underbar!
En underbar människa på alla sätt och vis verkligen.
Sen har jag ju Alexandra och Emelie som ju också är fantastiska och härliga superbraiga tjejer!
Jag hoppas verkligen att dom får vara kvar efter sommaren, för dom har ju verkligen rätt jobb och behövs!
Nu sitter jag här och är nyduschad och Johanna fixade håret på mig så nu är jag jättefin, och jag njuter av livet och att jag kan dricka hur mycket kaffe eller vad jag vill utan att behöva oroa mig för att kissa på mig.
Jag ska förstås inte ropa hej riktigt än, för vem vet om det blir att krångla mer det här jag gjort. Men just nu känns det skönt i allfall och att sätta in den här katetern igenom magen kommer nog vara det bästa jag gjort när jag vant mig tror jag.
Just nu känner jag ju att det är lite äckligt att ha en slang ut från magen, men men jag måste försöka förlika mig med den och bli att som doktorn sa, bli bästa kompis med den!! :)
Jag ska kämpa på med det har jag bestämt haha, men nu i början tycker jag det är otäckt och äckligt. Jag tar en dag i taget och är glad att dom som kommer och hjälper mig inte tycker att jag är äcklig:)

Nu ska jag sluta för idag, men jag skriver mer imorgon om jag är hemma då haha, kanske bästa jag skriver så och garderar mig ifall att :)

Jag började skriva i morse som jag brukar medan dom andra sover så jag får skriva och sitta ifred med min dator och kaffe kopp, men jag fick besök av Catrine. Jätteroligt att hon dök upp och hälsade på mig lite, min gamla klasskompis från högstadiet.
Jag skrev aldrig klart sista raden och rättade allt då utan gör det nu på eftermiddagen istället.

Det är inte alls lätt att skriva då det är ljud och folk runtomkring mig så jag säger hej då och kommer tillbaka imorgon bitti istället :)

Kram kram till er alla