Jag njuter för fullt men vill njuta mer!

Jag längtar lite efter att det blir tulpan tider igen

God morgon!
Jag hoppas förstås att det är en god morgon för dig som läser, här hos mig är det en jättegod morgon.
Jag ringde häromdagen och ändrade min klipptid som jag hade den 21 september och fick en tid idag, och det ska bli en sån himla härlig förmiddag och jag ska njuta så mycket det bara går.
Just det där med att njuta har jag lite svårt med, jag tycker ofta att jag njuter av stunden så mycket det går, men sen efteråt önskar jag alltid att jag kunnat njuta ännu mer.
Jag blir liksom inte nöjd utan hade velat kunna njuta ännu mer.

När vi varit utomlands tex eller på någon resa så har jag verkligen tänkt på att passa på att må extra bra och njuta, men ändå så känner jag samma känsla efteråt! att jag skulle njutit mer?
Konstigt det där och jag har tränat på det jättemycket men ändå blir det inte någon ändring:)
Jag kanske borde försöka mig på lite mindfullness och se om det kanske kan hjälpa mig lite i just det som jag känner att jag vill kunna göra mer.

Det har ju med tiden att göra också förstås, för tiden går ju alldeles för fort enligt mig.
Jag har i många år känt att jag vill ha några timmar till per dygn, och jag tror att dom flesta känner igen sig i just det faktiskt.
Hur som helst så ska jag njuta vid frissan idag och jag verkligen älskar det!!
Om jag hade råd skulle jag gå dit bara för att bli fixad lite då och då, men lönen räcker ju inte riktigt till det känner jag.

Igår kväll när vi la oss efter att vi haft lite för tidigt födelsedagskalas för Marielle som fyller år då hon är i London, så berättade jag för Gert att det nog är en av dom lyxigaste saker jag vet, att gå till frissan.
Jag funderade lite och kom på att det som kanske slår det är att bo på hotell och äta frukost där och sen kommer nog frissan och efter det massage.
Han tycker att jag är billig i drift eftersom jag ser frisören som en av dom lyxigaste saker jag vet, och inte bilar och mobiler och sånt dyrt som lyx. Nu är det ju verkligen inte gratis att gå till frissan men då det ju inte händer stup i ett så är det nog ganska billigt om man slår ut det på ett år.

Jag är faktiskt inte alls och har aldrig varit intresserad av dyra lyx prylar eller bilar, jag tycker det viktigaste är att det fungerar och är fint för mig, mer behövs verkligen inte för mig.

Förr  i tiden köpte mina barns pappa en bil som kostade lika mycket som ett hus på den tiden, och jag kan lova att det är en sakerna som hänt som jag lärt mig mycket av.
Han och jag betalade på den tiden 3640 kr varje månad i ränta! Ja han tog ett lån som man inte amorterade på och då kan ni ju tänka er hur mycket lån vi hade kvar då han till slut fick lov att sälja bilen?
Det var runt 1989 så det var länge sedan och det var inte många som hade såna dyra bilar på den tiden.
Nu kostar ju alla bilar så mycket så det är inte lika ovanligt nu för tiden förstås,  men jag kan lova att det blev många disskutioner på grund av den där bilen och jag verkligen hatade den! Men det var ju förstås inte bilens fel utan hans fel som till vilket pris som helst skulle ha den!

Jag fick höra då av många att dom trodde jag blivit tillsammans med honom för hans bil? tänk så lite dom kände mig då. Om dom känt mig hade dom vetat att det var jag som stretat mot allt jag kunde innan han köpte den. Jag förstod redan då att det inte var bra och när jag några år senare insåg att han hade ett sånt dumt lån så blev jag vansinnig och han fick sälja den till slut. Jag ville ju inte ha dåligt ställt bara för att han skulle ha en sån bil, usch så onödigt och tokigt det var på den tiden. Jag är så himla glad att jag aldrig behöver ha det så mer, jag är så glad över mitt liv nu som det är idag.

Det finns mycket annat som är lyxigt också förstås som här hemma har man ju en tvättmaskin, dammsugare och bara att få rent vatten i kranen är ju superlyxigt förstås.
Man borde nog tänka lite oftare på hur bra man har det tycker jag, man rusar bara på och tar allt för givet tror jag.
Som jag skrivit förut så har ju min dröm varit att åka till Afrika och hjälpa barn och människor där, det skulle kanske alla göra så man får se hur dom har det och kanske inte förrän då vakna upp och uppskatta alla små saker här hemma.
Jag menar förstås inte att alla ska göra det, men att tänka till och förstå skillnaden det är mellan deras land och vårat.
Orättvist tycker jag faktiskt att det är och om man tänker på all elektronik som finns och som utvecklas alldeles för fort enligt mig,  så känns ju det inte klokt om man tänker på dom i andra länder som säkert inte vet vad en telefon är ens.
Det känns inte rätt och jag önskar att det inte går så himla snabbt med allt här utan att det kunde vara lite lugnare och inte så mycket stress över allt.
Jag oroar mig lite för att jag inte en vacker dag ska kunna få tag i en helt vanlig telefon med knappar på så jag kommer att få lov att köpa flera stycken som får ligga i lådan ifall att:) Jag vill verkligen inte ha en sån man ska peta på eller dra på, jag vill ha en vanlig jag! Så det så!!:)

Igår hade vi som sagt lite kalas för Marielle som ska åka bort på söndag, det är inte klokt att det faktiskt strax är dax för henne att åka.
Hon fick mest pengar i present som hon ju kommer att behöva, och så hade min syster fixat lite pund så hon har lite av deras pengar med sig då hon kommer dit.
Melina hade varit så fyndig så hon hade köpt ett drinkmått till Marielle i present och så ett ljus som kunde brinna i 15 timmar som hon ville att Marielle skulle ta med och tända på och tänka på sin syster lite:) Härligt med två underbara tjejer som tycker så mycket om varann och är bästa vänner!

Superspännande ska hon få och så roligt och hon kommer lära sig massor, framför allt att prata engelska och så att blanda drinkar och umgås med massor av människor som också är där för samma sak:) Häftigt och modigt som tusan tycker jag!

När jag var yngre åkte jag till Hastings på språkresa en månad, men då var jag ju yngre,  jag var bara 15 år. Hastings är ju inte lika stort som London men just då tyckte jag ju att det var stort och jag hade en underbar månad som jag aldrig kommer att glömma.
Disco varje kväll i en månad haha:) en kväll skulle vi på en musikal "Joseph" och i pausen så sprang vi över på disco haha gud så tokiga vi var!
Hur roligt som helst var det iallafall och jag är jätteglad för att jag fick åka dit då. Mycket lärorikt verkligen!
Vi började lite smått här igår att prata lite engelska så hon ska vara lite förberedd men det gick så där kan jag säga haha:) Det blir lite svengelska men huvudsaken man förstår allt.
Jag är nog lite avis på henne men på rätt sätt förstås,  jag är ju alldeles för gammal för en sån kurs och inte nog med det så sitter jag i rullstol och jag vet inte hur lätt det skulle vara att jobba i en bar sittande i rullstol haha:)
Barerna är ju ganska höga så jag skulle inte ha en chans att nå upp.
Nu är inte min dröm alls att bli bartender men nog hade det varit roligt att få åka till London och bara få uppleva själva livet där!

Det där med att vara avundsjuk skulle man ju kunna gå in på hur djupt som helst men jag ska skriva några rader iallafall om hur jag tycker det är.
Det finns enligt mig två sorters avundsjuka, en avundsjuka som är på rätt sätt,  alltså att man är glad för den som ska göra något även om man ju själv också hade velat göra det.
Man är glad och lyckligt för den personens skull och tycker det är fantastiskt att det händer och man är glad i hjärtat och inuti för den andra personens skull.

Sen finns det dom som är avundsjuka och missunsamma och verkligen inte är glada inuti sig och i hjärtat,  utan kanske slänger ur sig både det ena och det andra till den som ska göra just det där roliga. För mig är det att vara avundsjuk på fel sätt!

Sen finns det säkert många fler sorters avundsjuka, men så djupt dyker jag inte nu,  utan jag tycker det räcker med att det finns fel och rätt sort.

Om jag fick bestämma så skulle alla vara rätt avundsjuka då dom väl är avundsjuka och inte elaka och dumma mot någon som ska vara ens vän tex. Nej försök vara glad för andras skull och unna andra människor att göra saker eller tex vinna på lotto utan att bli bitter och fel avundsjuk:)

Det viktigaste för att själv må bra,  är ju att kunna vara glad för andra och det dom får göra och inte dum och taskig mot den personen. Hur bra mår då den som är missunsam och dum? Den eller dom personerna mår inte bra alls och det är inte nyttigt att vara på det sättet.

Var snäll mot alla och försök njuta av livet så mycket ni kan är mitt råd till er.

Nu ska jag in i duschen och sen åka mot Ludvika och få njuta i några timmar, hur många blir inte avundsjuka på mig nu? Hoppas bara ni blir det på rätt sätt:))

Kram kram