Tvångskrama

Min älskade Gert vill jag kramas med hur mycket som helst!

Tvångskramar

Ja det kan ju låta och tyckas konstigt att ta upp det, men så kan jag ofta känna.
Jag är ingen kramig person alls och vill om jag ska kramas bara kramas med dom jag verkligen vill kramas med och som det känns bra att krama.
Jag vill inte känna mig tvungen att kramas, usch det känns inte bra alls då man känner sig tvingad.

Man ska inte ställa upp och varken kramas eller göra andra saker man inte vill egentligen, men just kramar kan vara svårt att slingra sig ifrån.

Jag såg på ett tv program häromdagen då dom just tog upp det med tvångskramar och en person kom med lite tips hur man kunde göra för att kanske slippa undan det där värsta.
När dom tog upp det på tv:n insåg jag och det var skönt, att det var väldigt många fler än jag som inte gillar att kramas till både höger och vänster.
Nu vill jag gärna ge någon en kram då jag känner att jag vill det, och jag tar gärna emot en kram förstås, men inte kramas bara för att. Nej det är inte jag alls.

Nu vet jag faktiskt egentligen vad det bottnar i, att jag inte vill kramas, och det är sånt som hänt då jag var yngre, då jag känt mig tvingad att göra saker fast jag inte velat.
Kan hända är det därför jag känner så extra starkt att man inte ska göra något man inte vill.
Jag tror nästan det, men det är ju också på grund av en massa saker i mitt liv som hänt förstås och som gjort mig till den jag är.
Jag har växt i mig själv, och jag har insett vad som är rätt och fel i mitt liv och vad jag vill och inte vill.

Nu finns det massor med människor som verkligen vill kramas med alla och gör det mest hela tiden, så fort dom möts på stan ska det kramas, och det är verkligen helt okej för mig, bara dom inte drar in mig!
Jag vill inte!
Det är inte alls så att jag inte vill kramas, men dom där ytliga kramarna vill jag var utan, gärna, för jag behöver verkligen inte dom.
Jag vill kramas med dom riktiga i mitt liv, jag har ju nu i några inlägg skrivit om just det viktiga för mig att ha riktiga vänner i mitt liv, så med dom kan jag gärna kramas.
Sen har jag ju min farbror i Smedjebacken som jag gärna ger en kram då vi möts och såna människor jag verkligen tycker om och som tycker om mig, men alla andra kramar vill jag gärna slippa.

Låter nog i mångas öron ganska larvigt kanske, men gud så jag inte tycker det är larvigt.
Många tycker väl att det inte är så mycket begärt och tycker att det är något man gör bara, någon artighetsgrej.
Men det tycker inte jag, nej jag blir att må dåligt på riktigt då jag känner mig tvingad då jag inte vill!

Ibland då man gör vissa saker för någon annans skull så kan det nästan kännas som man är med om ett övergrepp, även om det handlar "bara" om en kram.
Nej jag vill inte kramas bara för att, utan för att jag och den andra människan vill det.

Jag kan förstås kramas med Gert och tjejerna och hans pojkar hur mycket och ofta som helst utan att jag tycker det är det minsta jobbigt, men det är liksom skillnad.

Nu kan jag knappt inte kramas heller då jag ju inte kan stå upp och ge en riktig kram utan det blir lite si och så med det då jag ju sitter hela tiden. Men ja ni som fattar ni fattar.

I min kanske kommande bok ska jag verkligen gå in mer i detalj om just det här känner jag för jag har väldigt mycket jag skulle kunna dela med mig av, och jag är rädd att många fler än jag haft det som jag.

Det är ju egentligen ingen annans fel alls, utan det var jag som var ung och för svag i mig själv.
Men nu minsann är jag varken ung eller svag!

Jag ska snart åka färdtjänst till stan för att klippa mig, det blir lite extra spännande idag faktiskt,  men det visar sig hur det blir då jag är klar :)
Gert ska följa mig och hjälpa mig att förflytta mig från rullstolen till shamponeringen efter att jag fixat lite med slingor eller vad det kan bli.
En härlig dag idag, men en grå och lite tråkig dag ute ser det ut som.
Jag hoppas alla får en fin dag idag oavsett vädret.

Jag skriver ju oftast kram på slutet i mina inlägg och jag gör det ju även om jag kanske inte vill kramas med alla på riktigt som läser det jag skriver, men säkert med ganska många skulle jag tro :)

Kram kram