onsdag 1 januari 2014

Vänner på riktigt och inget ytligt vill jag ha i mitt liv :)

Nyårsafton :)

Hej och god morgon!
Innan jag blir klar är det förstås middag kanske, men men, det tar lite tid för mig att skriva och sen att rätta.
Ja nu är det år 2014, herregud så åren bara försvinner känner jag.
Tiden går verkligen supersnabbt, men då man väntar på något speciellt kan det ju kännas som att tiden sniglar sig fram :)

Vi hade en lugn och skön kväll utan sprit och öl, och lika glada var ju vi för det.
Ingen av oss, varken jag eller Gert har något behov av att ha eller gå på fester, eller gå ut så, utan vi är lite som Ferdinand som trivs under sin korkek, vi trivs bäst hemma vi.
Det har faktiskt varit så sedan vi träffades, att ingen av oss varit sugen på att gå ut på fest eller så,utan vi har tyckt det varit mysigt bara att gå ut och äta och sen åka hem igen.
Inga stora krav precis, men då vi är lika så passar ju det oss alldeles utmärkt.

Pusskalas :)

Melina, Oscar och Gert ligger och sover fortfarande så det är bara jag vaken, och det är skönt det då jag sitter och skriver, att jag är ensam så jag kan bara skriva på.

Igår var det en riktigt grå dag ute, men jag for ut ändå och ganska direkt jag kommit en bit så började det regna, inte ösregna som tur var så jag kunde åka till Lyviksberget utan att bli helt blöt.
Jag köpte ett tangentbord och mus som var trådlösa så att Melina och Oscar kan ha det nere då dom ska se på film, jag tror Oscar fixat en dator som man kopplar in i tv:n på något vis haha, jag är inte så värst intresserad av sånt där så jag har inte förstått eller kanske inte lyssnat då dom berättat.

Nej prylar och jag är ingen bra kombo, jag gillar inte dosor och sladdar och sånt krångligt, utan vill bara kunna trycka på dom knappar jag lärt mig och sen får det vara bra liksom.
Men om man tänker på andra prylar som gamla loppisgrejer, så kan jag gilla prylar, väldigt mycket till och med.
Tur vi är olika så det finns någon som gillar det man själv inte gillar.



Imorgon eller på fredag ska min vän Elenor komma förbi en sväng och herregud så mycket vi har att ta igen. Vi behöver många timmar bara för att prata om allt som hänt och händer i våra liv.
Vi ringer inte till varann då vi vet det blir att ta så lång tid och varken hon eller jag har tid eller lust med det liksom.

Elenor som jag skrivit om lite då och då :)
Om någon av oss ringer vet vi att det är kris och då svarar vi förstås, men annars ringer vi inte.
Vi skickar lite sms, och hon är duktigast på det. Hon vet att mina händer inte fungerar som dom ska så hon vet om jag inte svarar att det beror på att jag inte orkar.
Ja ni utan Elenor i mitt liv, i mitt faktiskt kämpiga liv, så vet jag inte vart jag skulle varit idag eller hur Nina sett ut eller mått. Ja sett ut hade jag ju gjort på utsidan som nu men vilken typ av Nina då menar jag.
Nej jag är glad att jag slipper fundera på det och jag är så glad och tacksam för att hon funnits och finns där varenda dag om jag skulle behöva och jag finns för henne också förstås även om jag inte kan ta mig till henne nu.
Livet har inte varit lätt för varken henne eller mig, men vi är som tur är på samma nivå och förstår varann så himla himla bra.
Hon har hängt med mig sen innan jag skilde mig så hon vet och har funnits där och trott på mig och barnen och förstått. En sån vän borde alla få ha förstås, men tyvärr så har många vänner men kanske inte en sån nära vän, en riktig.
Självklart finns det många som har det som jag och Elenor, men många har vänner som inte riktigt finns där kanske, då man behöver en.

Helena är en riktig :)

Nu har jag ju träffat fler vänner som är på riktigt och som tror och förstår så bra och som jag verkligen inte vill vara utan. Dom är jätteviktiga  i mitt liv, och vi är på samma nivå. Många som inte känts som dom varit på riktigt har fått försvinna på vägen.
Jag vill inte ha ytliga vänner alls, utan nöjer mig gärna med några få stycken som finns på riktigt.

Maria är verkligen en riktig vän :)

För mig är det viktigt men självklart är det inte så för alla.
Jag tycker det känns för en del att dom liksom samlar på vänner haha, det låter kanske konstigt, men jag har den känslan. många nöjer sig med att man kan samla många ytligt bekanta vänner för fest och middagar och sånt, och självklart är det okej då man vill och tycker det är bra.
Men för mig är det inte alls viktigt att ha en drös med vänner som egentligen inte finns där på riktigt.
Jag vill bara ha mina vänner som jag tycker om och bryr mig om och som gör det samma med mig. Ömsesidig vänskap och att man är på samma nivå och förstår varann är viktigast för mig.



Jag fick en lång kommentar på ett av mina inlägg jag gjorde ganska nyligen och den som skrivit har valt att vara anonym.
Där stod att jag skulle behöva både vänner och fiender till slutet. Nu stod det en massa mer förstås, men det var det jag kände att jag verkligen vill skriva om nu.

Fiender känner jag faktiskt inte att jag har ens, och om jag haft det så skulle jag inte vilja släpa runt på dom alls kan jag lova, och verkligen inte ända tills jag dör.
Jag tycker inte man ska släpa runt på människor man faktiskt inte har något gemensam med och som man kanske blir att må dåligt av heller förstås.
Nej jag tycker att man ska omge sig med människor man trivs med och tycker om, ganska enkelt faktiskt och för mig är det inget konstigt alls.
Jag tror en del kan bli lite avis på mig då jag gör och säger det jag känner och tycker istället för dom som fortsätter att må dåligt tex av människor som gör att dom mår dåligt.
Att man ska stå ut bara liksom, ja gissa om jag fått höra det. Att jag ska bita ihop lite, eller nog kan du göra det eller stå ut med det fast man klart och tydligt sagt att man inte vill.
Jag kan inte förstå vilka "tokfasoner" en del faktiskt har, hur kan man tro att man ska bestämma över en annan människa på det viset. Varför ska man få stå ut.
Nej jag tänker iallfall inte göra det mer, och det är ju upp till dig vad du tänker göra med ditt liv.
När man bestämt sig för att bryta allt gammalt skit man haft med sig är det inte lätt kan jag lova, många vill ge en dåligt samvete och få en att göra saker mot sin vilja.
Men för mig är det nog, och jag gör inte saker bara för att alla andra vill det, utan jag gör det för min skull isåfall, att jag vill göra just det där.

Nu var det ju någon som skrev men som inte vågar stå för vad den skriver eller tycker eftersom den är anonym, men jag står för vad jag tycker och tänker iallfall!
Jag tänker aldrig fega ur och inte stå för vad jag tycker och jag tänker stå upp för mig själv!
Jag finns och jag tycker att jag duger bra som jag är och tänker alltid stå för mina åsikter och känslor. Ingen ska tala om för mig vad jag ska känna eller tycka mer, bara jag själv!
Jag tror att väldigt många människor där ute har samma problem som jag haft och har lite fortfarande och jag hoppas ni orkar stå emot och göra så som ni själva vill och inte som andra vill.
Det är verkligen inte lätt men lättare och skönare då man vet inuti sitt hjärta hur man faktiskt vill att ens liv ska vara.
Jag ska ta mig ut en stund om ett tag och efter det är det skidor på tv:n, det gillas skarpt av mig och då blir det några timmar framför tv:n. Mysigt mysigt!!
Jag hoppas alla får en fin dag idag även om det ser lite grått ut.

Kram kram


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar