Ytlighet är inget för mig!

Hej och god morgon på er!
Jag kollade just lite statistik på min blogg och det är inte klokt egentligen att det är nästan 26 tusen sidvisningar på sin sida.
Jätteroligt förstås och det är många från andra länder som läser också ser jag ju och det är ganska fantastiskt egentligen hur det kan fungera det här.
För mig är det hur som helst jätteskoj och jag hade inte i min vildaste fantasi kunnat drömma om att så många faktiskt läst och läser.

Visserligen kan det vara många som bara öppnar och stänger ner igen då dom upptäcker att det inte  var vad dom tänkt.
Det finns också någon som jag har på känn, som läser samma inlägg massor av gånger för att just den personen är lite besatt av Nina och Ninabloggen haha :) men jag bjuder gärna på det:)
Så jag förstår ju att summan inte stämmer så exakt men det är roligt iallfall tycker jag.

Det har ju blivit så efter att jag började skriva i min blogg att det faktiskt blivit ett behov för mig.
Jag behöver skriva av mig mina funderingar och jag behöver få säga mitt liksom.
Jag vill också förstås genom min blogg kunna hjälpa andra som kanske har det jobbigt på ett eller annat sätt, att få dom personerna att bli lite positiva och känna att det ordnar sig!
För faktiskt är det ju så, att det mesta faktiskt ordnar sig och fixar sig, även om det förstås kan kännas alldeles hopplöst mellan varven.

Det är ju inte alltid så att jag är positiv och glad, även om jag nog faktiskt är det för det mesta iallfall.
Man måste få vara i det man är i, oavsett om man är arg, ledsen eller glad eller hur det än kan kännas. För nog kan det kännas,  herregud så många olika känslor som finns i kroppen.
Det är bra om man låter det få vara som det är liksom.
Att vara i det man är i just idag oavsett hur det nu kan vara.

Det är så viktigt att tillåta sig att vara så som man faktiskt känner sig, och inte att lägga locket på som så himla många människor gör.
För mig är det superviktigt att man är i det man är i och inte spelar något "lyckligt" spel liksom, att vara sig själv vinner alltid, alltid i längden.
Det finns så himla mycket ytligt "skit", ja faktiskt så tycker jag att allt ytligt är skit.
Jag gillar det inte alls och alla dom människorna får försvinna från min vänkrets.
Jag vill ha riktiga vänner och dom andra får vara ytliga med samma lika personer som dom själva, inte med mig! Jag orkar inte med sånt.

Jag är en vanlig Nina som vill ha mina vänner som gillar mig för att jag är jag, och jag gillar dom för att dom är dom och det är så himla himla skönt.
Skönt att ha kommit till det, och det gjorde jag visserligen för länge sen, men det är just nu det känns så himla tydligt och känns extra viktigt!

Igår kom Marielle och Stina och hälsade på lite. En riktig knähund:)

Jag är så glad att jag är mamma till mina barn och att jag lärt dom att det är så viktigt att man får vara sig själv och att man duger så bra som man är och att jag älskar dom.
Jätteviktigt tycker jag och jag önskar att fler kunde vara så faktiskt.
För hur många är det inte som spelar teater utåt och låtsas att allt är bra jämt?
Jo då, så har jag varit också, så jag vet.
Jag pratar verkligen av egen erfarenhet så det är inte bara något jag tror.

Usch jag vill aldrig aldrig bli den Nina jag var förut, aldrig någonsin och jag är så glad över dom val jag gjort dom senaste åren, trots att det verkligen inte blivit lätt efter att jag valt, utan tvärtom hemskt och särskilt för barnen.
Men jag är trots allt glad ändå över det, för jag och tjejerna skulle aldrig varit dom vi är om jag inte valt som jag gjorde.
Jag vet faktiskt inte hur jag skulle varit idag om jag inte tordats välja så rätt.
Jag hade nog som då, inte funnits!
Och hur skulle då mina älskade barn haft det och mått?
Men jag vet att det är så viktigt att få finnas, det är allas rätt här i världen, att få finnas!

Jag skrev igår om att jag fått nog av förkylningar, spindlar och dumma elaka människor och det är så sant så  :)
Men som om det nu inte var nog med förkylningen så ska jag åka till sjukhuset om ett tag för att antagligen få bekräftat att jag fått bältros?! Ja ni förstår ju, det får liksom inte bara vara det som är i mitt liv haha:)
Jag ska härdas minsann :)
Nej då just nu är det inte illa alls mer än att jag har fått blåsor på benet. Mitt på låret och det ser inte kul ut.

Det började igår då jag såg att det var ganska rött och en blåsa inuti.
När Maria och Sandra från hemtjänsten hjälpte mig på toaletten så gjorde Maria en ring med tusch för att vi skulle ha koll så det inte blev större.
Igår kväll var det röda nästan borta och nu var det fler blåsor och större.
Idag på morgonen var dom ännu mer fyllda och vill sprängas ser det ut som haha, så jag ringde sjukhuset.
För bara några dagar sedan läste jag i mammas en veckotidning om bältros, innan jag läste i den hade jag ingen aning om att man fick blåsor av bältros. Nu är jag ganska säker på att det är det jag fått. Konstigt om jag nu har fått det precis efter att jag läst om just det då jag innan inte hade knappt en aning om vad det var.
Knepigt verkligen och mitt på låret?
Jag ska åka rullstol dit och idag är det Maria och Sussie som jobbar så dom ska hjälpa mig i rullstolen senare så jag kan åka till doktorn .)
Om det är som jag tror och Maria tror det också, så finns medicin man ska ta inom vissa timmar för att det ska hjälpa, så jag hoppas på det.
Eftersom det sitter på mitt ben och jag inte har någon känsel alls där,  så känner jag inte att det kliar eller sticks eller gör ont och det är ju tur förstås, men om det satt sig någonstans där jag inte ser så hade jag ju inte vetat om att jag haft det.
Nu är jag ju ingen doktor så vi ska väl vänta tills jag kommer dit och dom får titta på det dom, men jag är rätt säker.
Idag är Melina i cafeterian på skolan hela dagen och dom ska ta klasskort, spännande att få höra sen hur hon haft det.
Ikväll är det föräldrar möte så jag får försöka vara pigg hela dagen så jag orkar:)
Vädret är ju supergrått så man blir inte så pigg av det precis.

Nej nu ska jag sluta för idag men jag hoppas som vanligt att alla får en bra fin dag idag.

Kram kram